Biogeokemiska kretslopp

Det finns flera olika typer av kretslopp, inom geovetenskap och ekologi är ett biogeokemiskt kretslopp det omlopp som varje förening, grundämne eller molekyl utför då den förs genom de abiotiska och biotiska delarna av ett ekosystem.

Dessa cykliska kretslopp kan visas i överskådliga modeller som redogör för ämnets väg genom naturen. Samtliga ämnen som återfinns i organismer utgör delar av biogeokemiska kretslopp. Tiden det tar för en molekyl att fullfölja ett ”varv” kan se lite olika ut. I flera fall kan det ta upp till miljontals år.

Ett kretslopp

 

De mest betydelsefulla kretsloppen

De viktigaste kretsloppen är vattnets, kolets, syrets, kvävets, svavlets, fosfors samt vätets. Vattnets kretslopp utgörs av vattnets fortlöpande flöde mellan atmosfären, havet, grundvatten, vattensamlingar på land samt levande organismer.

I kolets kretslopp omsätts kol mellan jordens kolreservoarer vilka är geosfären, biosfären, atmosfären samt hydrosfären.

I syrets kretslopp spelar de gröna växternas fotosyntes en avgörande roll. Koldioxid och vatten omvandlas med hjälp av solenergi till dextros och då frigörs syre till atmosfären.

Kvävets kretslopp innefattar kväve samt de ämnen som innehåller kväve. Vidare beskriver kretsloppet de biologiska, kemiska, fysiologiska samt geologiska processer som äger rum i naturen.