Ett frö är själva fortplantningskroppen hos fröväxterna. Ett frö består av ett embryo, ett skal och eventuellt någon form av näringsvävnad. I vissa fall finns det inte någon näringsvävnad som exempelvis fruktkött och barrväxter är just ett sådant exempel. Det finns många olika typer av fröer såsom grönsaksfröer, blomfröer, chilifröer och olika typer av lökar.

I nakna fröväxter, som barrträd, bildas frön av oinkapslat frömaterial, medan frön av dolda fröväxter (blommande växter) är inkapslade i frukten. Storleken på fröna kan variera från nästan mikroskopiska (som orkidéer) till mycket stora (som vissa palmer). Vanligtvis är frön sammansatta av groddar (embryo), vegetativ vävnad (frövita, endosperm) och fröskal.

Det färdiga fröet innehåller en planta för den första roten, en primärrot och en planta för den luftiga delen av plantan, det vill säga skottet. Knoppen brukar också ha ett eller två hjärtblad, beroende på om det är en enhjärtbladig växt eller en tvåhjärtbladig växt, i många barrträd finns det flera hjärtblad. Enligt växtgruppen innehåller fröets vegetativa vävnad fett, protein, stärkelse och/eller hemicellulosa. Fullt utvecklade frön och vegetativa vävnader fyller vanligtvis hela fröet.

Ibland har näringsvävnaden helt eller nästan helt förbrukats innan fröna mognar, i detta fall lagras näringsämnena i grodden, såsom kidneybönor och valnötter. Rikliga näringsvävnader finns i gräs och palmer, medan orkidéer är helt frånvarande. Fröskalet är vanligtvis tjockväggigt och ger ett viktigt skydd för de nya skotten. Fröskal har ibland olika anordningar som främjar fröspridning, såsom klibbighet, hår eller kloliknande borst. Små enhjärtbladiga frukter (nötter) kallas ofta frön (t.ex. gräsfrön).